Vägmarkeringar för både allvar och lek

advertorial

En vägmarkering är den andra lik. Ja, det är lätt att tycka när man ser de målade linjerna på vägen. De kan visserligen vara lite olika långa. En del är korta, andra är långa och heldragna. Men det finns ändå en konsekventhet i hur vägmarkeringarna är målade. Enformigt? Ja, kanske. Nödvändigt? Utan tvekan. Det handlar om att det måste vara förutsägbart, strukturerat och organiserat för alla trafikanter. Vägmarkeringarna ska vara enkla att tolka, ingenting annat.

Att måla vägmarkeringar är därför också ett väldigt ansvarsfullt uppdrag. Det handlar i slutändan till och med om att rädda liv. Det kan mycket väl vara den heldragna linjen som stoppar en ivrig billist från att göra en dum omkörning i en skarp kurva. På samma sätt är det de triangelformade vägmarkeringarna som indikerar väjningsplikt som kanske hindrar fartdårar från att köra rakt ut i trafiken och orsaka olyckor både för dem själva och sin omgivning. Har du tänkt på det?

 

vägmarkeringar

Ett tungt ansvar

Allt som handlar om vägmarkeringar är dock inte på liv och död. Ibland målas vägmarkeringar inte av något annat syfte än för lekens skull. Som till exempel på skolgårdar. Det kan mycket väl vara samma penslar som ritar upp hopphagar och basketplaner på asfalt som målar linjerna på parkeringsplatser och i kurvorna på landsvägarna. Man kan därför säga att en vägmarkerare har många strängar på sin lyra. Ett ansvarsfullt uppdrag, men där leken inte glöms bort.

Det kan nog faktiskt vara ganska skönt för vägmarkeringsmålaren. Att veta att en själv och sin pensel är ansvariga för att trafiken ska kunna flyta fram säkert kan vara tungt att bära på sina axlar. Att då ibland också få lov att måla lite basketplaner är nog enbart nyttig variation. Fråga bara de vägmarkerare som du hittar på svevia.se/vagmarkering. De skulle garanterat hålla med dig.